Specialdieter

Dieter i skol- och daghemsbespisningen

Blankett i word-format

Blankett i pdf-format

1. Bespisning i skolor och daghem

De nationella näringsrekommendationerna styr planeringen av menyerna. I skolorna och på daghemmen tillreds laktosfattig mat, vilket betyder att barn och unga som följer en laktosfattig diet kan äta maten utan specialåtgärder.

I skolorna bjuds det varje dag på ett vegetariskt alternativ. Något separat meddelande behövs inte. På daghemmen tillreds vegetarisk mat enligt separat avtal. Daghemsföreståndaren underrättar centraliserat produktionsköket om de vegetariska dieter som behövs.

Vegetarianerna erbjuds lakto-ovovegetarisk mat, som utöver vegetabiliska produkter innehåller också ägg och mjölkprodukter. I den vetegariska maten används inte kött, köttprodukter eller korv. Däremot kan maträtterna innehålla gelatin, animaliskt fett (t.ex. i margariner) och tillsatsämnen som tillverkats av animaliskt fett.

2. Om fastställande av specialdieter

Mat enligt specialdiet tillreds, om det finns klara medicinska orsaker till det. För att maträtterna enligt specialdiet ska kunna tillredas korrekt och säkert behövs exakt information om barnets kost.

Vad gäller behandlingen av födoämnesallergier har det skett en kursändring under de senaste åren. Man strävar inte längre efter att lämna bort de råvaror som förorsakar symtom, utan utsätter kroppen för allergener för öka toleransen mot dem. År 2008 publicerades det nationella allergiprogrammet, vars huvudsakliga mål är förebygga utvecklingen av allergisymtom redan under graviditeten, öka befolkningens tolerans mot allergener och förbättra diagnostiseringen av allergier.

(Källa: Allergiförbundets webbsidor www.allergiaterveys.fi)

3. Specialdieter

3.1 Råvaruallergier

I en del fall kan allergin orsaka en livshotande anafylaktisk chock, som kräver omedelbar läkarvård. Också symtom som är förknippade med bl.a. viktnedgång, tillväxtstörningar eller svåra tarmsymtom leder till tilläggsundersökningar.

När läkaren har konstaterat behovet av specialdiet och gett vederbörliga vårdanvisningar, lämnas uppgifterna om specialdieten i skolorna till hälsovårdarna och på daghemmen till föreståndarna. Under pollentiden (mars-augusti) kan vissa råvaror orsaka allergiska reaktioner. Dessa råvaror ska nämnas separat när man meddelar om specialdiet.

Hälsovårdaren/daghemsföreståndaren ska underrättas skriftligen i början av augusti om fortsättning av dieten. Om eventuella ändringar (nya förbjudna råvaror) ska nya dietanvisningar lämnas.

Om de tillåtna råvarorna finns bara i specialaffärer och det kök som tillreder maten inte har möjlighet att skaffa dem, kan matgästen leverera de nödvändiga råvarorna enligt en separat anvisning som fås från köket.

Dietförsök: Grankulla stad genomför dietförsök endast utgående från den vårdande läkarens anvisningar. Anvisningarna ska lämnas till skolhälsovårdaren eller daghemsföreståndaren, som skickar dem till produktionsköket.

3.2 Kliniska näringspreparat och andra av läkare ordinerade individuella livsmedel

Matgästerna eller deras vårdnadshavare lämnar själva till köket kliniska näringspreparat eller med dem jämförbara produkter samt andra av läkare ordinerade särskilda varumärken för vilka kunden får ersättning med stöd av sjukförsäkringslagen (364 / 63).

Med kliniska näringspreparat avses preparat som är speciellt tillverkade eller sammansatta och avsedda som dietvårdens enda eller kompletterande föda.

3.3 Diabetikers diet

Diabetikernas måltider består av ett sortiment från basmenyn och den vegetariska menyn.

Vårdnadshavaren ska lämna diabetikerns personliga måltidsplan till skolhälsovårdaren/ daghemsföreståndaren och komma överens om ett möte med den köksansvariga och med elevens lärare.

Vid mötet kommer man överens om måltider och mellanmål under skoldagen/vårddagen. I skolan hjälper läraren eller skolgångsassistenten eleven att ta för sig en lämplig portion, och på daghemmen sköter vårdpersonalen portioneringen av maten. Kökspersonalen hjälper vid behov.

Det är viktigt att se till att måltiden innehåller den planenliga mängden spannmålsprodukter, pasta eller potatis.

3.4 Celiaki

Vid celiaki skadar glutenet (äggviteämnet) i spannmål luddet i tunntarmens slemhinna. Celiakidieten innehåller inte vete, råg eller korn.

I vissa fall kan det i dieten enligt vårdanvisningarna användas glutenfri havre eller havreprodukt som producenten garanterar att lämpar sig för celiakipatienter. Celiakiundersökning ordineras av en läkare >FPA:s vårdstödsutlåtande duger som intyg.

3.5 Spannmålsallergi

Spannmålsallergi är inte samma som celiaki. Vid spannmålsallergi utesluts det opassande sädeslag som orsakar en allergisk reaktion helt ur matgästens diet.

3.6 Laktosfri diet

Den mat som serveras i skolor och på daghem är laktosfattig. För barn i daghemsåldern är det inte nödvändigt att erbjuda helt laktosfri diet. I Finland är bara omkring tre barn per år laktosintoleranta från födseln, hos övriga laktosintoleranta kommer symtomen fram först i början av puberteten.

Behovet av helt laktosfri diet konstateras genom gentest. Test görs endast i svåra fall; då lämnar skolhälsovårdaren till produktionsköket uppgifter om laktosfri diet som den vårdande läkaren ordinerat utgående från gentest.

3.7 Mjölkfri diet

En mjölkfri diet är inte samma som laktosintolerans. Vid mjölkallergi orsakar mjölkens protein (äggviteämne) en allergisk reaktion. En mjölkfri diet får inte i någon form innehålla mjölk eller mjölkprodukter eller deras beståndsdelar.

3.8 Diet som grundar sig på religiösa orsaker

Då det gäller religiös övertygelse består matgästens måltider av lämpliga produkter från basmenyn och den vegetariska menyn. Rätter som innehåller gris- och nötkött ersätts med lakto-ovovegetarisk mat.

Hälsovårdaren/daghemsföreståndaren ska underrättas om dieter som baserar sig på religiösa orsaker.

Förekommer i följande åk

Kontaktuppgifter

Hälsovårdare

Jennie Hummelstedt

Skolpsykolog

Johanna Kjellman

Specialklasslärare

Melina Candelin

Specialbarnträdgårdslärare

Henrietta Munck